Maria Mellberg körandes för SMK Örebro (men boendes i Huvudstaden) och kartläsaren Susan Gustafsson från Skepptuna MK parkerade deras Opel Kadett mot en björk. Tyvärr var det ingen vanlig parkeringsruta och de fick bryta tävlingen.

En vecka efter avåkningen passade Motorsport4sale att ställa några rallyfrågor till Maria, som i dagarna firade sin 30-årsdag. Mälaröspecialen var Marias andra tävling efter att klarat av debuten nere på Gotlands luriga vägar. Här kommer både frågor och svar varvat med lite bilder från räddningsaktionen ute på Ekerö en solig dag i maj 2003.

Vad var det som gick sönder på Opeln efter avåkningen på Mälarö-specialen?
- Bärarm, drivaxel, framskärm, blinkers och strålkastare (lampan höll dock) frontplåt, kofångare samt spoiler.

Hinner ni få ihop bitarna till Midnattspecialen?
- Nej tyvärr. Blir nog ett uppehåll nu. Har hittat alla nödvändiga delar men hinner inte få till det. Fick erbjudande om att låna en Golf för den tävlingen men det känns lite chansartat.

Det här var din andra tävling, hur kom du på att du ville bli rallyförare?
- Har alltid haft ett intresse för motorsport. Började tidigt då jag följde med pappa ut på speedwaybanorna runtom i landet. Har varit engagerad vid såväl rally som folkracetävlingar som arrangerats av SMK Örebro (hemmaklubben än idag) under många år. Fann vid 15 att folkrace var kul men insåg snart att man inte alltid fick bestämma själv om man skulle få köra vidare i nästa heat. Det fanns andra runtomkring som kunde påverka. Tanken på rally fanns alltså redan vid denna tid. Rally är ett race mot sig själv, sin teknik och förstås klockan. Jag vill ha kontroll. Att känna att man har full kontroll på bilen i hög fart och veta exakt vad man ska göra för att ta sig genom nästa kurva på bästa och snabbaste sätt är en utmaning. Har ju inte riktigt kommit dit än men övning ger färdighet.

Har du tävlat i några andra grenar än rally?
- Ja, började med folkrace när jag var 15 och åkte tills jag var 18. Åkte kartläsare under några år också, ingen fast plats utan hoppade in där det behövdes. Min fd körde rally så det fanns en möjlighet att testa körkunskaperna i en Mazda 323 4WD lite då och då, men eget tävlande var omöjligt vid den tiden. Fanns inte riktigt den ekonomin då (det gör det väl inte idag heller, men man prioriterar ju).

Berätta lite om Opeln, den har visst varit med om mycket.
- Karossen började -84 som Björn "Nalle" Johanssons fabriksbil. Sen köptes den av Johan Eriksson, Fagersta. Nästa ägare var, Peter Hermansson (min sambo) från Vallentuna. Peter sålde bilen vidare till Johan Sjöberg i Fagersta. Johan byggde ny kaross och gjorde det efter konstens alla regler, den blev som ny!

Stefan Wass ifrån Vara blev bilens nästa ägare. Stefan byggde ny maskin till bilen och satte då också i den dogbox som sitter i den idag. Blev en pärla som trimmades in i minsta detalj. Stefan åkte duktigt med den.

Av nostalgiska skäl sökte Peter upp bilen via bilregistret vintern 00-01, och så föll det sig att Peter och hans kompis Jonas Wennberg köpte den av Stefan våren 2001. Men de hade egentligen haft en annan bil i tankarna, 4-hjulsdrivet, när de hittade pärlan och insåg dilemmat i att stå med 2 bilar. Så hösten 2001 köpte jag kadetten av dem. Den har fått stå till sig en tid i garaget, har varit mycket annat men nu är det på G.

Vad finns det under skalet på bilen idag?
- Kadett GT/E 1800 -84 Dubbla Dellorto 48:or, Venoliakolvar ca 195 - 200 HK, 5vxl Dogbox, med eget högt kort spakställ. Bilstein runt om, Lockheed 4-kolvsok, euroquipslangar, bromsvåg kort servostyrning, hydraulisk handbroms, alla bussningar utbytta mot Uniballs, Sparco och OMP stolar, Sabelt 6-pkt bälten. (Och inte att förglömma, ett rödeloxerat fotstöd)

Vad har du för planer och mål med karriären?
- Planer och mål ja. Då tävlandet än så länge sker helt ur egen "ficka" får man hålla sig inom vissa ramar och ta sig fram på det som finns i "plånkan" samt med hjälp av sjysta polare. (Sponsorer sökes!) Det här året blir ett övningsår, ska åka så många tävlingar jag kan under hösten och även försöka få till ett vinterrace eller två. Hoppas kunna åka Tjej-RM nästa år, kul med en riktig morot att ha en hel serie tävlingar att åka. Målet med det blir att "hänga med", vi har flera duktiga tjejer på G så jag får vässa mig ordentligt. Men det viktigaste är att ha kul! Skratt och sammanhållning är A och O, oavsett om det gäller servicegänget man har med eller om det är mellan andra tävlande. Träffade på Fia Nordströms kartis på Gotland (har tappat namnet), de har åkt Tjej-RM ett gäng år redan och kände genast att det finns en stor sammanhållning och vilja att ha kul samtidigt som det är tävling. Vad som sker sedan det får vi se. Men jag ska jobba vidare och bli bättre. Man vet aldrig vart man hamnar.

Du är inte ensam i Opeln, vem är det som guidar dig?
- Hon heter Susan Gustafsson och åker för Skepptuna MK. Vi fick kontakt av en slump. En rallykille från Skepptuna MK, Curt Johansson, finns i bekantskapskretsen och av en händelse nämnde Peter att jag skulle börja åka. Det visade sig att Curres svägerska hade åkt med honom och några andra killar en del under ett antal år och han trodde att hon kunde vara intresserad. Jag fick ett telefonnummer i handen och ringde ett par dagar senare. Vi bestämde en tid för fika, Susan droppade in och vi snackade någon timme. En sväng upp till garaget för att titta på kadetten och sen var saken biff, "Vi åker på Gotland om 3 veckor!".

Vad hette dom i räddningspatrullen som kom i Volvon på ss5? - Räddningspatrullen var min sambo Peter Hermansson och hans 3 söner Mikael, Max och Ludwig.

Motorsport4sale tackar för intervjun och önskar lycka till.

Text & bild: Niclas Åkerström 030529