|
I början på september var Motorsport4sale på garagebesök hos Rasboföraren Dick Larsson och
synade bilar, projekt, pokaler och pratade rally då, nu och framtiden. Det resulterade i en lång intervju
som ni kan läsa här.
Slutorden i den intervju löd så här " ... Innan vi lämnar garagen och beger oss tillbaka mot Stockholm
blir vi lovade att senare i höst få åka med i en provtur med Celican.
Läge att återkomma med en uppföljning alltså och kanske några filmklipp."
Några veckor senare var det dags, tidpunkten "senare i höst" hade infallit och det var tid för
undertecknad, Gustav och Krippa att för första gången få åka med i en rallybil i skogen.
Dess förinnan hade vi lite olika erfarenheter av rally och annan bilsport.
Gustav tog rallylicens i våras men inte kört eller åkt med något själv.
Krippa har åkt med en 240 nationell och en Ford Escort Mexico, den senare för länge sedan. Själv har jag kört folkrace
under det förra årtusendet, åkt med en VOC på Mini-Xplotion (klasseger med Crister Nystrand) och
fått åka med en Tony Svensson med en Lancia 4wd på isen och Tobbe Johansson i en Mitsubishi runt en folkracebana under en tv-inspelning.
Men nu var det andra bullar ...

Dick Larsson var lugn som en filbunke när han rullade ut tävlingsbil och servicebussen ur garaget.

Det var riktigt fint väder och den fyrhjulsdrivna och turbomatade Celican glänste i kvällssolen.

Den vingförsedda rallybilen fylldes på med "raketbränsle" och Gurra ses under vingen synandes in i cockpit.

Lite nervöst före start - som alltid.

Celican med Dicken och Krippa taxar ut på startbanan och snart var det dags.
Den lilla timmerbilsvägen ledde in till en vändplan en kilometer bort innan det vände tillbaka.
Det var ingen bred finlandsväg direkt, men saknaden av tvära kurvor gjorde att farten skulle räcka till
på den snabba och följsamma vägen genom skogen.

Under en två minuters fart- och adrenalinrusch i högerstolen kan man se ut så här.
Strax före starten berättade Krippa att han minsann åkt med en 240 nationell ... sen bar det i väg i 0-100 på 3,5 sekunder.
Några ögonblick senare klämde Krippa sönder kameran.

Men han ser rätt nöjd ut efteråt och får lite motvilligt lämna över till ...

... Gurra som skulle ha mer koll på kameran.

Det prutades inte, har far löven och gruset i en salig blandning på en bild tagen från filmklippet.

Det var nog lite g-krafter i kupén, intercomsladden far upp i ansiktet på Gurra medans de flyger fram
över krönen.

Som sagt var, inget prut, här en bild till plockad från filmen där Celican landar efter ett litet sprätt.

Målgång och Celican rullar in i depåfållan i sakta gemak medans ...

... pulsen dunkade på för Gurra efter åket.

Sist ut så var det dags för undertecknad - hur skulle det här gå? Jag som brukar bli åksjuk
av att köra rallyspel på datorn.

Bara att lägga undan alla farhågor och istället se det från den ljusa sidan.
Klarar man av det här så klarar man allt. (nåja)

En bild säger med än 1000 ord eller vad det heter.
Hur kändes nu det här? Ja, det var fränt - jag har ju själv inte så mycket att jämföra med.
En klen jämförelse är min egna folkracekarriär där man som mest kom upp i 80 blås kanske, men det ter sig som
en slowmotion-repris i förhållande till den här upplevelsen.
Jag hade ju tänkt att försöka småprata lite under färden och ställa lite frågor, men valde ganska snabbt att hålla tyst.
Ville inte störa chauffören med några dumma frågor typ "-Vilken växel åker vi på nu?. -Vad frågade du Niclas? ... *schwwoossch*".
Men lite reflektioner så här efteråt var hur sent man kunde bromsa, väghållningen som gjorde att nosen alltid var åt rätt håll
trots att man bitvis trodde att det här går aldrig när bilen studsade och for över den dåliga vägen.
Och att det tydligen går att tänja en hel del på naturlagar och gravitationskraften om man nu bara vågar (och bemästrar med).
Samtidigt fattar man vilka reaktionstider det rör sig om i bilarna som far fram på rallyvägar och varför
det ibland går som det går i jakten på sekunder och tiondelar. Respekt var ordet.

Fram med hinken efter åkturen? Nejdå, det här var bara en lite taskig bild.

Ingen fara, men adrenalinet punpade runt i blodomloppet bra länge efter åkturen och man blev lite röd i ansiktet.

Dicken och Krippa i garaget senare på kvällen när Celican rullats in i för vila.
Nu väntar en motorrenovering till säsongstarten 2006.

Sista bilden får bli på Adde som är webmaster för teamets hemsida www.dickenlarsson.com
där ni hittar det senaste.
Motorsport4sale med Gurra, Krippa och mig själv tackar för en afton att minnas länge.
För dig som vill se filmklippet - högerklicka på bilden nedan och välj alternativet "Spara målet som ...".
Spara ned filmen på din dator och sen kan du kolla på det i lugn och ro.
Se filmen här!
//Niclas Åkerström 2005-10-25
|