Årets första Rally-SM på grus skulle köras när Kolsvarundan gick av stapeln i helgen. Teamet hade gått igenom Golfen, så den var i toppskick och vi var revanschsugna efter katastrofhelgen i Östersund.
Här kommer Pelles ord från tävling:
På torsdagskvällen besiktades bilen och teamet åkte tillbaka till Eskilstuna för att sova (Skönt med tävling ”Hemmaplan”). Fredagsmorgonen började med rekognosering av sträckorna för mig och Miriam. Under tiden vi åkte igenom sträckorna och korrigerade noterna så byggde servicepersonalen upp serviceplatsen. Taktiken var spikad innan start. Vi skulle bara ta oss i mål! Eftersom JSM går ut först skulle det vara mycket lösgrus och därmed halkigt första vändan under både fredag och lördagen. Hela 10mil specialsträcka skulle köras innan resultatet kunde fastslås på Lördag eftermiddag.
Fredag, etapp 1: Det blev ingen kanonstart för mig och Miriam när Kolsvas SM-Rally inleddes under fredagskvällen. På första sträckan låste sig växellådan på tredje växeln och mycket dyrbar tid gick förlorad, 10 sekunder efter Branteström som var snabbast i JSM. Vi svarade upp med en sträckseger på andra sträckan när alla växlar fungerade!
Inför Lördagen låg vi på en tredje plats i JSM, 9,6 sekunder upp till ledaren Branteström och 0,2 till tvåan Theorin.
Lördag, etapp 2: Dagen började med en sträcka på 1,6mil som var riktigt halkig. Jag och Miriam körde in på exakt samma tid som Branteström, men tog oss förbi Theorin i totalen. Dagens andra sträcka (SS4) var också grymt halkig, Åhman som startade före oss hade åkt av vägen rejält och Röjsels bil hade brunnit. Men väl i mål var vi 2,8 sekunder snabbare än Branteström.
Inför SS5 hade avståndet till Branteström minskat till 6,8 sekunder och nu väntade två korta sträckor innan service, var enda sekund är guld värd att plocka innan serviceuppehållet. SS5 kördes under Rally-SM 2012, så jag kände igen mig. Tempot höjdes och det var bra flyt i körningen, blev en liten aha-upplevelse när jag missade en bromspunkt. Men vi körde in på 3:08,6. En tid som visade stod sig riktigt bra mot ”seniorerna” som kommer senare i startfältet, endast Leffe P och Victor Henriksson som var dryga sekunden före.
Tyvärr slutade min och Miriams fight mot Branteström och hans Co-driver Christensen när dom for av vägen inne på SS5, riktigt tråkigt! Theorin hade krökt bakaxeln på sin Corsa i målet på SS4, så han tappade tid men kämpade sig in till servicen.
SS6, ett kort publikprov på asfalt kördes inne på Kolswas Bruk, vi körde lugnt och fint över alla hål och slag så att ingenting skulle gå sönder.
Serviceuppehåll: Teamet gick igenom bilen, inte en enda skruv satt löst = FANTASTISKT! För första gången på väldigt länge kändes allt verkligen kanon. Bilen hade inte ens dragit olja trots den höga värmen och de höga varvtalen! Nya Kumhohjul monterades på driven (En något svårövertalad chaufför bestämde sig tillslut för Mediumdäck på drivhjulen).
Vi ledde JSM med 30 sekunder ner till Theorin och låg på en överraskande 3:e i Trimmat 2WD efter Corollafantomerna Henriksson och Leffe P. Skulle vara enormt kul att försöka prestera någon sträcktid mot de stora grabbarna nu när vi skulle ut och köra samma sträckor en gång till. Nu visste vi att det skulle vara fäste när flera bilar kört! Men vi bestämde oss för att köra på i samma stadiga tempo, för att verkligen ta oss i mål!
Lördag, etapp 3: SS7, samma som SS4. Sinnessjukt roligt att åka när det var fäste i backen. Och sträckan är bara för underbar! Vi utökade ledningen med 3 sekunder. Sträckan efter var riktigt snabb och det fanns ett fullfartsparti där man åkte MAX riktigt länge. Nu slog jag av på gasen där för att spara på motorn. Vi körde återigen med stora säkerhetsmarginaler, men så händer det som inte får hända….
200 meter från mål så stannar bara bilen…
Så här någon dag efter händelsen finns det fortfarande inte ord för att kommentera det här. Östersund var sjukt jobbigt och så får man kliva ut ur bilen nu, i ledning och se målskyltarna på sträckan…
Varför stannade bilen bara? Har vi kunnat förebygga felet? Det visade sig att tändspolen gav upp, inget vi har kunnat förebygga… Men vi tar de säkra före det osäkra och skickar upp hela motorn till Ultra Motors för renovering. (Så jäkla trött på att bryta nu).
Hur som helst, TACK till alla sponsorer, mitt underbara team, min bästa Co-driver Miriam, alla hjältar som vevat på oss i skogen i helgen, är verkligen sjukt kul att se så många heja på oss (Jag har försökt göra tummen upp tillbaka så många gånger som möjligt). Servicepersonal och allt folk som vi känner vill tacka Rallyradion för underbar underhållning. Tack Kolsva för en grym tävling som vanligt, det borde vara lagstiftat att alla människor ska köra rally på era vägar!
Vi får helt klart vara nöjda med våran prestation ändå, 3:a totalt i stora 2WD är inte illa pinkat med vårat tidiga startnummer. Nu ska vi klappa oss själva på axeln och behålla självförtroendet till Hässleholm, där MÅSTE vi i mål, även om det känns tungt att inte köra för seger!
