Reportage från rallyvärldsmästarnas land, Frankrike, och rallytävlingen Rallye Antibes Côte d’Azur 2015. Fotograf och textförfattare är Pierre Skytt.
Franska Rivieran är riktigt trevlig att vara på så här års. Innan det där otäckt heta vädret infinner sig. Nu är det som när svensk sommar är som bäst och innan de största turistflödena kommer och invaderar Monaco, Antibes och Cannes. Men vi är inte här bara för det trevliga vädret utan för att titta på rally såklart.
Första gången Rallye ´d Antibes kördes var 1966 och då körde man bland annat de klassiska Monte Carlo-sträckorna med Triumph TR4 och Jaguarer, men vinnaren -66 var en Alfa Romeo med Georges Buzzi bakom spakarna. Rallyts namn var Rallye National Automobile Des Roses och gick den 4-5 Juni och start platsen var Place de Gaulle. Nu 50 rallyn senare ser det faktiskt likadant ut. Men vagnparken är lite annorlunda, Fiesta WRC, Porsche 997 GT3 osv.
Här i grannbyn Cannes hölls filmfestivalen veckan innan och detta lyxhotell Carlton invaderades av filmstjärnor från bland annat Hollywood. Hur som helst är det trevliga vyer var man än ser och om det har med vädret, havet eller alla lyxbilar att göra vet jag inte.
Monaco är ju också ett måste när man ändå är i närheten, en bild från 1931 visar Grand Prix som gick då liksom nu över Casino-torget, men som ni kanske ser är publikplatserna lite mer generösa då än nu. En parkbänk på insidan av svängen fick duga, men bara man höll in fötterna!
Utmed stranden mellan Antibes och Nice stod man och förberedde sig inför rallyt med att klistra nummer och annat på bilarna. Skön utsikt och omgivning att vistas i innan start.
På shake down sträckan värmde man så gott det gick och laddade ordentligt.
Nu är det lördag, molnen drog ihop sig lite i bergstrakterna och vi har slingrat oss upp för backarna och ut på vägar som används i Monte-Carlo rallyt. I byn Toudon gick man i mål och efter 22 km var besättningarna svettiga och fick åka ner till service då totalt tre sträckor hade avverkats, för att köras om igen efter uppehållet innan kvällsvilan kom.
Super2000-Peugeot var en vanlig syn och de verkade piska på mycket gott enligt min åsikt.
Klart fränaste ljudet kom från Porscharna som ylade friskt i byarna. Just detta ekipage dammade på så gnistorna yrde om dom och resultatet blev en tredje plats totalt.
Några kvinnliga ekipage var med och i denna S2000 Peugeot satt Charlotte Dalmasso som hade ett gott tempo som resulterade i bästa kvinnliga ekipage. Teamet har hemsidan www.charlottedalmasso.com men hon har släkt i Sverige och Dalarna vette tusan.
Fler välljudande Porschar svischade förbi i ryslig fart.
Tävlingen ingick i Michelin Trofén, Franska mästerskapet, Citroen racing Trofé, Citroen Racing Trofé Junior och Peugeot Rally Cup. Här syns den som ville vädra lite efter en het tur i Peugeotcupen. Cupen som mönstrade på med 25 bilar.
R3t Renault som gick som ett svin. Tuff körning genom svängarna med det tempot måste ha lockat fram svettdropparna även där.
Robert Eriksson från Eskilstuna, eller? Nej, inte Robert men väl en fransos som hade en likadan R3 Clio.
Några få utlänningar hade letat sig till Antibes för detta jubilerande rally, här en Spanjor som ville prova lycka på andra sida gränsen. Såg ut att gå bra för Suarez.
Brittiskt i Peugeot. Man kanske inte var så van vid att murar och träd står in på vägen rätt vad det var. Här har det iaf varit lite närkontakt.
Vid en tidkontroll i en by hade vi lite lunch paus och här fick en glad kavajprydd herre vara med på bild tillsammans med startnummer 85 som passade på att hälsa på codrivern.
Dom mest långväga och trevligaste deltagarna jag träffade på var dessa två Japaner som var i Frankrike för att skaffa sig erfarenhet på asfalt. Suguru Kawana t.h. hade hyrt in sig hos Belgiska Team Floral i en Ford Fiesta R2. Detta var Sugurus fjärde europeiska äventyr och Barum rallyt i Tjeckien är ett av hans tidigare meriter. Hemma i Japan kör Suguru Kawana Toyota Yaris, mest på grus och snö så asfalt var lite ovant men ändå något som han behärskade på ett bra sätt. Co-drivern Hiro är en van bisittare och hade åkt både Pikes Peak i USA och Baja 1000 flera gånger med ett Japanskt team. Läs mer på sugurukawana.net/
Eftersom att rallyt firade sin 50:e tävling var det givetvis mycket klassiska bilar som syntes både här och där. Här en Audi Quattro som namnet Francois Delecour stod tryckt på sidorutan på. Med startnumret 200 kördes en sväng som uppvisning på några av sträckorna. Tyvärr missade jag detta men fick ändå njuta av bilen som stilla stående.
Vid målområdet nere i hamnen fanns mycket ögongodis. Renault Alpine när den är som vackrast, bland alla modernare vagnar. Det stod även en Renault Gordini 1093 och lite modernare Renault 5 Turbo plus mycket annat kul.
Detta par var ifrån Florida och hade en 5 veckor lång semester i Europa. Rallysporten är ju inte så stor i USA med just dom här hade kört rally själva. Jerry med hustru hade kört det mesta, men kanske mest franska Peugeot. Jerry berättade att man på 80-talet ville satsa på dieselbilar från Peugeots sida i USA. Man kontrakterade då Jerry för att bygga en vinnare i dieselklassen för Pikes Peak och 1983 vann han klassen och satte rekord i den mytomspunna backen. Diesel blev aldrig någon succé i USA som Peugeot hoppats men Jerry verkade glad för dom åren med fransoserna. Japanska co-drivern Hiro och Jerry fann varann direkt med Pikes Peak som gemensam nämnare. Jerry tyckte att många förare verkade gamla för sporten. Men jag sa att det är vanligare än man tror att dom som är lite äldre kör rally i Europa. Han tyckte då att han kanske skulle satsa på sporten igen trots att jag är 75, men inte med mig i högerstolen tyckte frun. – Förr gick det bra men nu har jag har för många gråa hår (förstånd) för att åka som co-driver igen, sa hustrun.
Fiat 500, som är lite upphottad och drog många blickar till sig i hamnen i Antibes.
Den fina Renault Alpine var signerad av flera tidigare vinnare i detta rally, här Bernard Darniche som var fransk mästare 1972, -76, -78 och -79. Michelle Mouton, Didier Auriol, Walter Röhrl, Francois Delecour, Massimo Biasion, Timo Makinen, Sabastien Ogier, Timo Salonen, Patrick Snijers, Bruno Thiry, Giandomenico Basso, Jan Kopecky, Luca Rossetti, Krystolf Holowczyc, Phillipe Bugalski, Sebastien Loeb och förra årets vinnare Bryan Bouffier är några av vinnarna i rallyt. Många namnkunniga som ni ser.
Vinnarekipaget Roger Feghali och Joseph Matar i en Ford Focus WRC vann men 2 minuter och 9 sekunders marginal före en Citroen C4 WRC (ex-Loeb).
Den sköna stämningen i byarna gick inte att ta miste på, folk gick man ur huse för att se på rally. Men det är klart man hade inte mycket att välja på då den enda vägen dit och därifrån var specialsträcka.
Peugeot Cup bil på slingrande vägar.
Vi bestämde oss för att äta lunch på väg till nästa ställe. Det blev bredvid en TK på ett torg i Gillette där bilarna passerade precis vid bordskanten.
Lite förvånad startnummer 5 som slutade på just 5platsen. Ekipagets Peugeot S2000 tog Michel / Gordon blev distanserade av vinnaren med 2 min och 30sek.
Japanernas styrservo gav upp och Suguru Kawana kommenterade att han blev trött i armarna innan serviceuppehållet. Team Floral bytte hela styrinrättningen på under 10 minuter, jobbade snabbt och proffsigt.
Porscheåkarna Patrick Rouillard och co-driver Gamboni slutade trea i totalen, hade bara en servicebuss och skruvade själv! Dom flesta andra hade både två och tre bussar och en massa servicegubbar.
De som slutade endast 3 tiondelar efter Rouillard var Nantet / Murcia också de i Porsche GT3 för ett betydligt större team. Skönt med en värmande halsduk i 50 gradig värme?!
Det är bara roligt att gå och insupa atmosfären och titta på alla fina nya tuffa vagnar, här i tankzonen. Det brukar vara lite rökförbud annars vid brandfarliga vätskor!, men det kanske inte gäller överallt?!
Nu har Japanerna gått i mål, Suguru och Hiros insats kan inte vara annat än godkänt med tanke på servoproblem. Resultatet var kanske inget att skriva hem om men erfarenheten av den franska asfalten gav säkert mersmak och Suguru Kawana kommer säkert tillbaka till Europa snart igen.
Vi blandar lite upplevelser, här försöker den ena lyxyachten efter den andra att parkera och för det mesta lyckas dom manövrera dessa bjässar. Vilken hamn du än är i efter franska Rivieran syns dom i mängder och är lika imponerande om än dom allra största finns i Monacos hamn.
Simca med skärmbreddare och skön gång i motorn. Ekipaget hade mycket att skruva med under rallyts gång men verkade ta sig i mål till sist.
Tillbaka i Cannes där palmerna vajar i kvällsbrisen vid strandpromenaden.
Filmfestivalen hade svenskt som tema då filmen om Ingrid Bergman premiärvisade veckan innan och affischerna hängde kvar lite här och där.
Rallyt kunde inte vara vassare genomfört. Från morgon till kväll höll man igång och hur häftiga än bergsvägarna är det alltid svårt att ta sig fram och hitta nya ställen under en dag. Man ska nog vara på samma plats hela dagen, men då missar man mycket annat som finns erbjudet utmed rallybanan. Jag tycker att man ska hitta flera ställen att vara på men efter att vara van med att vara i Sverige där man kan åka lite hur som helst ut på sträckorna på stickvägar på mitten osv, finns här oftast inget alternativ än start och mål på SS. Och tidsåtgången är stor på transporterna på dom slingrande vägarna. Men man kan göra som vissa andra gjorde, att ta hela lördagen som resdag upp i bergen, tälta, grilla och se rallyt en genomkörning på söndagen sen packa sig hemåt igen.
Kan bara lovorda Rallye ´d Antibes och samtidigt konstatera att vi har det mycket enklare åtkomst i Sverige när det är rally på gång.
/Pierre Skytt
