Sala-föraren Elias Lundberg gick från från C-förare till A-förare på tio veckor. Nu, efter flera framgångsrika säsonger utomlands, i Rally-SM och Sverigeserien, laddar han om i en Ford Fiesta ST.
Han fyller 23 dagarna efter påsk, men har redan hunnit med flera framgångsrika säsonger utomlands, kört hem JSM-guld och ett SM-silver samt vunnit Sverigeserien. Nu gör SMK Salas Elias Lundberg en omstart av rallykarriären med en måttligt trimmad Ford Fiesta ST.
Snabba fakta
Namn Elias Lundberg
Klubb SMK Sala
Ort Sala
Co-driver Ingen fast
Sponsorer Ett 40-tal
Meriter JSM-Guld, SM-Silver. Vinnare i ADAC Opel Rallye Cup. Vinst i VOC Mekonomen Rally Sverigeserien, Sommarserien och Vinterserien i Ungdomsrally.
Bil Ford Fiesta ST Grupp A
Vi tar det från början av Elias karriär, hur det startade med en VOC 244 i Ungdomsklassen, innan vi var far vidare genom Sverigeserien och ut i Europa.
Du började tävla i Ungdomsrally 2014. Hur kom du in i rallysporten?
– Jag har haft intresset för rally så långt tillbaka jag kan minnas. Jag var ut med min pappa Robert hela tiden på lokala tävlingar och tittade. Han började sedan själv tävla runt 2002-2003, och jag följde med på allt jag kunde. Ganska tidigt riktade vi in oss på att jag skulle börja köra själv. Tankarna fanns på både crosskart och folkrace för att förbereda mig för hur det är att tävla. Men till slut blev min debut bakom ratten i rally när jag var 16 år.
Du bytte snabbt upp dig från en 244 till 940 och segrarna radades upp i Ungdomsrallyklassen. Kan du berätta lite om tiden i den klassen, vilka är dina bästa minnen. Hade du några konkurrenter som du fightades hårdast med?
– Jag började tävla i rally i 7-klubbars, en mindre serie som hade tävlingar i närheten av Sala där jag bor. Jag och pappa (som satt i kartläsarstolen) vann några tävlingar och närmare slutet av säsongen så ställde vi upp i en större tävling i Svenska Rallycupen. Där mötte jag bland annat Lukas Kindgren kommer jag ihåg. Vi hängde med riktigt bra tills vi fick tekniska problem. Där och då fick vi upp ögonen för större tävlingar och började tävla runt i hela landet 2015.
– 2015 körde vi över 30 tävlingar och detta år mins jag väl. Vi hade grymt roligt och hade hårda fighter med bland annat, Isac Nordström, Albin Nordh, Lukas Kindgren och Rasmus Holm. Vi vann en hel del tävlingar och här började idéerna på att försöka satsa vidare skapas.
2016 tog du körkortet och började tävla med seniorerna. Hur gick var det?
– Övergången till seniorerna är något jag kommer minnas hela mitt liv. Vi startade första gången som C-förare nere i Osby i Silverkongen. Tävlingen ingick i Volvo Originals Sverigeserie och hade ett stort startfält totalt. Vi lyckades få in rutinerade Jim Hjerpe som kartläsare och vi hade egentligen inga förväntningar alls.
– Vi började lite lugnt på första sträckan för att jag var så ovan att höra och ta till mig noter. Jag fick lite tips av Jim och redan på ss2 var vi totalsnabbast bland VOC och nia totalt. Väldigt förvånande över tiderna fortsatte vi i liknande tempo och hamnade på 13 plats totalt och vann hela Volvo Originalklassen. Vi slog även historiskt rekord i och med att jag var den första som vunnit VOC totalt som C-förar-debutant. Man kan lugnt säga att resultatet var långt över våra förväntningar. Silverkongen är nog en av de absolut bästa tävlingar jag gjort resultatmässigt.
– Efter detta gick allt som tåget och jag kommer faktiskt inte ihåg jättemycket av 2016. Jag minns att vi vann VOC totalt i alla tävlingar vi startade i och att vi satt något typ av inofficiellt svenskt rekord när jag tog mig från C-förare till A-förare på 10 veckor.
– Sen blev det främst framhjulsdrivet från 2017 och framåt. Peugeot på hemmaplan och snabbt också internationellt i ADAC Opel Rallye Cup.
Hur gick det med de olika satsningarna under 2017-2018?
– 2017 och 2018 är de bästa två säsonger jag haft. Inför 2017 satt vi upp ett mer långsiktigt mål på att tävla i SM i två år och försöka ta ett guld. Därefter tänkte vi sikta på att vinna Opel-cupen i Tyskland med inställningen att köra ett läroår för att sedan försöka vinna. Det gick långt bättre än vad både jag och hela teamet hade förväntat oss.
– Jag och Jim vann JSM-Guld 2017 i mitt rookie-år i SM-sammanhang. Det var en riktigt rolig säsong och ett stort hopp från VOC-åren. Eftersom vi tog guld så hoppade vi över att köra en säsong till i JSM och tog oss i stället an Opel-cupen i Tyskland 2018. Året i Tyskland blev en riktig häftig upplevelse. Jag hade aldrig tävlat på asfalt och aldrig tävlat utomlands så allt var verkligen nytt. Jag lärde mig så sjukt mycket denna säsong i dom små enhetsbilarna. Att vi i slutändan vann hela serien med en deltävling kvar kändes nästan lite overkligt.
– Vid sidan av Opel-cupen så fick vi låna en Volvo 940 av Ola Axelsson som vi körde i Trimmat 2WD i stora SM. Det för att hålla i gång mellan tävlingarna i Tyskland. Vi lyckades få med oss ett SM-silver bakom Patrik Flodin även fast vi inte hade tid att köra alla deltävlingarna. Så 2018 var verkligen ett framgångsrikt år för vår del.
2019 fortsatte med många tävlingar internationellt. Vad är ditt bestående intryck av åren och arrangemangen i ADAC Opel Rallye Cup?
– 2019 blev vi valda som fabriksförare av Opel Motorsport för att tävla i EM efter vår insatts i Opel-cupen. EM med Opel var det häftigaste jag varit med om även om säsongen kantades med väldigt mycket tekniska problem och annat strul. Det var just att bli fabriksförare i EM som var målet med att tävla i Tyskland 2018.
– För mig var 2018 och Opel-cupen viktigt för min framtid. Jag hade bara tävlat på grus i Sverige innan och att åka ett helt år på asfalt i ett annat land skapade verkligen en bättre förståelse för rally i helhet. Bara saker som att till exempel under rekognoseringen försöka förutspå var grus och lera kommer fram eller att lära sig att olika däckblandningar och däcktryck är oerhört avgörande på asfalt.
Vilka erfarenheter har du främst tagit med dig från alla starter utomlands?-
– Det största som jag upplever skiljer sig från att tävla här i Sverige är att det är mycket mer utmanande rent uthållighetsmässigt för både förare, co-driver och bil. Erfarenhet hjälper en väldigt mycket i dessa sammanhang.
– Jag fick uppleva hur viktigt det är att ha skapat sig ett stabilt och genomtänkt notsystem som flyter ihop med körningen. På så vis kan man ha ett stabilt grundtempo med bra säkerhetsmarginal för att kunna ta sig igenom långa tävlingar på dåliga vägar. Tävlingarna kan skilja sig väldigt mycket från land till land och det är stor risk att man kan straffas hårt om man har noter som till exempel bara funkar på fina svenska vägar. Jag är glad att jag la mycket tid på detta innan jag kom utomlands men ändå fick jag erfara redan i Opel-Cupen hur svårt det kan vara.
Har du några råd till andra unga förare som är intresserade av att prova på att tävla utomlands?
– Att göra en säsong på asfalt i enhetsbilar så som Opel Cupen är tycker jag är en utmärkt start. Tempot i en klass med enhetsbilar brukar ofta bli väldigt hög, som i Volvo Original i Sverige, och det är ofta inte lika dyrt vilket resulterar i att man kan åka fler tävlingar.
– Tempot och det faktum att alla har samma grejer gör att man blir tvingad utanför sin ’’comfort zone’’ och det är då man verkligen utvecklas. Jag skulle tipsa om att sikta på att åka så mycket bil som möjligt i olika förhållanden. För det kommer verkligen behövas om man siktar på att tävla i större mästerskap med tävlingar som skiljer sig mycket från varandra.
2020 blev ju snabbt avbrutet. Det blev en start i SM-premiären men sen inget mer efter den avbrutna tävlingen. Hade du planer på att köra på hösten med när det drog igång igen?
– Kort sagt så fastnade vi lite efter 2019, vi kunde inte riktigt hitta någon väg att ta oss vidare på inom vår budget. Vi lyckades byta till oss en Volvo som vi planerade att åka och ha kul i 2019 för att sedan fundera ut någon vidare plan 2020. Men vi åkte som sagt bara en tävling och bestämde sedan för att sälja bilen och ta ett helt år ledigt från rally för att ladda om.
Och nu är det nytt år, visserligen samma pandemi som vi väntar på ska lägga sig, men du var anmäld till Violenrallyt med en Ford Fiesta. Berätta om den nya bilen.
– Bilen vi skaffat är en Ford Fiesta ST Grupp A. Ingen vinnarbil direkt då den går in i Trimmat 2WD i SM och det mesta på bilen är Grupp N-delar. Men tanken med bilen är egentligen att börja köra lite för kul skull igen och se om man fortfarande tycker att det är roligt efter det långa uppehållet.
Vart kommer den ifrån?
– Det är en svenskbyggd bil som tidigare kördes i bland annat FlexiFuel-cupen på den tiden. Då var den en Grupp N-bil och jag vet att bland annat Victor Henriksson har tävlat framgångsrikt i den.
Vad är det för årsmodell och spec?
– Årsmodellen är 2005 och det sitter en 2.0L Duratec Grupp A-motor i den med cirka 215-220 hästkrafter. Den har en Dogbox H-låda och 3-vägs Öhlins.
Har du hunnit testa den något?
– Nej, tyvärr har jag inte kört en meter i den än.
Vad är planerna för 2021 förutsatt att säsongen drar igång i sommar?
– Om pandemin lägger sig kommer jag nog dyka upp i några tävlingar lokalt till att börja med. Sen får vi se vad som händer framöver, just nu har vi inget planerat.
Vi tackar Elias för intervjun och ser framemot att se hur snabbt det går att köra med en Ford Fiesta ST.
